Dagbok maj 2010

2010-06-10

Då var det dags för ett nytt ultraljud. Veterinären hade lovat att kolla Lisen en gång till utan extra kostnad. Inga valpar den här gången heller. Samtidigt känns sorgen över valparna som inte finns, små när man mötte en vilt gråtande tjej med ett koppel utan hund springande ut från veterinären alldeles rödgråten... jag vill inte ens tänka på det. Och tack Anna från Timrå BK som smsade precis om efteranmälan till en tävling när jag stod med det sorgliga beskedet en gång till. Det fick mig att tänka på att jag har världens underbaraste hund och vi ska ha mycket roligt i sommar. Grattis till Jenny som tog ett andrapris med sin Grand Danois i Hudik, vi ses i Njurunda.

2010-06-09

Igår kväll var vi på Njurunda Brukshundklubb på deras tisdagsträning. Några andra tappra själar var också där och tränade i duggregnet. Det ända som var bra med regnet var att det var inte så mycket myggor, man stod nästa ut, utan myggmedel. Lisen var jätteduktig och gjorde allt rätt. Vi var 4 stycken som skulle träna platsliggning. Det var nästan så många störningar man kan tänka sig. Lisen låg bredvid en schäfer (en ras som har skrämt henne så), jag bad instruktören att gå framför de liggande hundarna, det var massor med blodsugande mygg, och dessutom drog ett motorljud i gång med dunder och brak, och Lilla Lisen låg alldeles stilla. Fantastiskt! Sedan bad jag en tjej att hon skulle kommendera oss, eftersom Lisen är så störd av människor som tittar på henne i momenten. Speciellt på läggandet under gång, är det otrevligt om nån tittar på henne, men hon klarade det med. Det är i Njurunda vi ska tävla nästa gång. Jättekul att komma ut och tävla igen, men jag hade hellre varit hemma och väntat på valpar!

2010-06-04

Igår kollade vi Lisen med ultraljud. Det var tyvärr inga valpar i magen. Vilken saknad man känner, det går fort att skaffa sig förhoppningar. Hela familjen var lite deppig igår, även Lisen, för om jag är ledsen är Lisen ledsen. Vi ska kolla en gång till nästa vecka, men det är väl för mycket att hoppas på att vi får se några valpar då. Vi kommer att prova att para henne en gång till, så förhoppningsvis går det bättre nästa löp.

Efter veterinärbesöket följde Saga och Lisen med till Näset för att mäta en ponny. Vi åkte i god tid för att hinna ta en promenad också. Det var så varmt så hundarna fick bada i sjön efter promenaden. Sedan blev dom skitiga vill jag lova. Lisen hann med att skita ner hela framsätet medan dom väntade på att jag mätte ponnyn. Men sen var det dags att träffa alla hundar på Näset. Saga är uppvuxen med småvovvarna på Näset, så hon älskar att komma dit. Dagny och hon är lika gamla, och dom blir så glada när dom träffas

2010-06-02

Ikväll hade vi sista gången på uppfödarutbildningen. Vi firade genom att grilla hos Fia, och sedan äta 2 olika sorters till efterrätt! Vi har fikat gott hela våren, och jag har lärt mig massor av de böcker vi läst och de diskussioner vi haft.

Förhoppningsvis kan vi ha någon reunion, om någon blir med valpar.

2010-05-31

Imorse kräktes Lisen i min säng, innan jag hann kliva upp och lyfta ner henne. Inte alla dagar man blir glad över det. Men jag ser det som ett tecken på dräktighet, så det var ganska roligt. Sängkläder ska ju tvättas ändå med jämna mellanrum, och nu var det tydligen dags. Hoppas jag har rätt. Vi får se på torsdag, då vi har tid för ultraljud.

2010-05-30

Efter freestyletävlingen  där jag var med och hjälpte till litegrann begav vi oss till Åstön.

Saga passade på att ta årets andra dopp, den här gången i det betydligt kallare havet.

Linnea och Lilly på  freestyletävlingen Sundsvalls BK

Dagens bästa ekipage, Linnea med kelpien Lilly

2010-05-25

Har precis läst ut Anders Hallgrens bok om hundens språk. Boken var jättebra, jag lärde mig både nytt och fick bekräftat det jag kände till. Men t o m med en sådan framstående hundtränare kan ha fel. Han skriver att hundar inte kan känna avundsjuka, och att vi förmodligen aldrig får reda på om hundar känner avundsjuka. 2008 slog österrikiska forskare fast att hunden, liksom människan och apan, faktiskt också känner avund och indignation när den blir orättvist behandlad. Men det visste väl alla hundägare om redan? Jag tycker det är underligt när människan kan tillskriva bara människan en massa egenskaper och känslor, och utgå från att djuren saknar dessa känslor. Dom lär ju inte ha frågat djuren om det stämmer i alla fall. Jag har även läst ut Betendeboken i uppfödarserien. Den var fantastiskt bra. Det finns så lite att läsa om valpar från födseln tills de är 8 veckor, det här var första boken jag läste om den perioden. De flesta böcker vänder sig till valpköpare, och då är ju valpen redan 8 veckor. Som om alla uppfödare redan visste hur valpar ska skötas, någon gång måste vara den första för alla. Som valpköpare måste det också vara tryggt att veta att den första tiden har varit så bra som möjligt, mycket av hundens framtida beteenden formas redan de första veckorna. I morgon ska uppfödargruppen träffas här. Beteende står på schemat, och så fika så klart. (Tur att jag har en av Maddes hembakade cheescake i frysen! Den är så god.)

Vårat favoritställe på Norra

2010-05-23

Idag och igår har jag varit på utställning utan hund, för första gången sedan vi skaffade hund. Lite ångestskapande var det allt, att vara utan Lisen. Men Lisen är inne i sin känsligaste fas nu, när äggen ska fästa i livmoderväggen, så vi tar inga risker att hon ska råka ut för några infektioner. Men jag fick "låna" Zingo av Lena, och  det var jätteroligt, han skötte sig jättefint tillsammans med mig, men fick ändå stryk av "brorsan" Zorro som blev BIR båda dagarna, ett stort GRATTIS till honom och Lena. Jag träffade andra cotonägare, och det är alltid lika roligt. Vår ordförande i cotonklubben var också där idag, så jag hann att prata lite med honom också, innan det bar iväg hem till Åland för dem. En ganska hård domare idag, bara CK till championhanarna Zingo och Zorro och Evas veterantik, övriga fick nöja sig med ettor och tvåor.

För övrigt en ganska tråkig dag med massor av regn, (och städning inomhus, man får passa på när det regnar).  När det väl slutade regna gick vi ut och fotograferade Lisens fina årsrosetter för att muntra upp oss lite. Nu har Saga gett sig iväg till Madde tillsammans med John, som hon brukar göra. I fredags var hon med ungdomarna och grillade i Bölesjön. Vi får väl ta en liten kvällspromenad med Lisen nu, för det är så tråkigt när bara Saga får åka bort på utflykt.

2010-05-16

Äntligen kom värmen, det känns nästan som sommar. Ikväll har vi varit på Bure och tränat apportering.

Saga apporterar

2010-05-06

Igår em när vi kom hem, hann jag inte mycket mer än att få i mig lite mat. För vi som går uppfödarutbildningen tillsammans, var och lyssnade på Barbro Börjesson som gästföreläste på Veterinärhuset Södra Berget. Ämnet för kvällen var "Hundens mentala utveckling från valp till vuxen hund". Jag tycker det är så intressant att få lyssna på människor som varit hängivna sitt intresse hela livet, och dessutom som i Barbros fall, varit yrkesverksam med hundar i hela sitt liv. Barbro förespråkade hur viktigt det är att grundlägga goda vanor redan hos valpen. Vill man ha en trevlig hund som man lägga energi på hunden under uppväxten. Visserligen säger Barbro att det går att "lära en gammal hund att sitta" men det är ack så mycket lättare att lära en ung hund samma sak. Sedan betonade hon starkt att fostran och dressyr (inlärning av tävlingsmoment) är två helt olika saker. Man ska inte behöva belöna med godis hela tiden för att hunden ska fungera i vardagslivet. Vardagslydnaden måste sitta där, för att hunden ska fungera i familjen och samhället vi lever i. Det var en väldigt intressant föreläsning, och Barbro har sån inlevelse när hon pratar. Ett företag som presenterade medicin mot ledbesvär bjöd på fika, och så kunde man köpa med sig ett par hundböcker som Barbro skrivit, som saknades i bokhyllan. Men först måste jag läsa ut hundmatsboken så jag kan börja om med Valpboken för 3:e gången.

2010-05-05

Lisen och Buddy gillade verkligen varandra! Mycket bus och lek för de blivande föräldrarna....

Då är vi hemma efter vår efterlängtade Norgeresa. Vi har väntat på att Lisen ska börja löpa igen, och den 23 april var det dags. Efter en vecka skyndade vi oss till veterinären för ett utstryk och blodprov. Jag trodde själv det var många dagar för tidigt, och det trodde veterinären efter en koll i mikroskåpet också. Men vi tog ändå ett blodprov, som visade att Lisen snart var i höglöp. Så något nytt blodprov var det inte fråga om att boka in, det var snarare hög tid att ge sig iväg till Hamar och Buddy of the Swift Coton, vår tilltänkta pappa till valparna. Buddy är född på Kennel of the Swift Coton i Belgien, men är numera bosatt i Norge hos Liv Sessing Johansen, Kennel Ginille. Resan från Sundsvall till Hamar  var 50 mil,och vägen gick mest över fjällen. Bitvis snöade det, men det var ändå ett par plusgrader hela vägen, så ingen snö la sig på vägen. Vi stannade och rastade 3 gånger, vi hade tur med vädret, det var uppehåll, men kallt, brrr. Det bästa med Sveriges inland är att det är så folktomt. Så kommer man bara en liten bit innanför stora vägen, kan man släppa hunden lös på rastplatsen. Lisen behövde inte koppel på hela resan! Vi hälsade på hos Liv och Buddy direkt vid ankomst till Norge, och det var kärlek vid första ögonkastet! Jag har varit lite orolig för att inte Lisen ska tycka om att para sig, men inga problem. Hon trivdes direkt hemma hos Buddy, och blev genast vän med alla tikar också. Ok då, den där lilla tjeckiska råtthunden Pia, på 4 månader och dryga kilot, tog ett tag att vänja sig vid. Man vet ju aldrig,  man vet aldrig vad den kan växa upp till, lika bra att hålla den ifrån sig! Buddy däremot visade sig vara en riktigt härlig kille! Han var vänlig och mysig och en rolig lekkompis också. En rolig lek var att ha med sig mig, och springa runt huset, det var helt enkelt jättekul!!! Men kallt + 3 grader och så blåste det. Tur att det var staket runt tomten, för bara runt knuten lurade vargen, ja vargen hade varit synlig i veckan hos grannen, bara några hundra meter längre bort, förra veckan.

Jag och Buddy of the Swift Coton

Nu kommer vi att gå i väntans tider. Det kommer att bli en annorlunda sommar, hemma hela sommaren.